Green Growth-in a lailum luah

Indian economy carbon intensity tihhniam a nih theihnan clean energy target siam niin chu chuan hna tautet lian tham tak a siam ang tiin Finance Minister Nirmala Sitharman chuan ‘Green Growth’ hnuaia hmalakna tur Union Budget a pharh paha a sawiah a sawi lang a. Hmalakna tur zingah green fuel, green farming, green mobility, green building leh green equipment te a sawi lang. Energy economy sector hrang hrang ten tha zawka an hman theihna tur policy pawh kalpui mek a ni a ti bawk a.

-- Advertisement --

Sitharaman chuan ‘Green Growth’ chu kumin budget a ngaih pawimawh bik pasarih zingah a tel thu sawiin India chuan kum 2070 ah zero carbon emission ram nih hman a tum tiin a sawi a.

Green Hydrogen:
Minister chuan tun hnaia din National Hydrgen Mission tan Rs 19,700 crore dah a nih thu a puang a, he mi hmang hian economy chu low carbon intensity-ah letin, fossil fuel chawk luh titlemin he sector lamah hian India chuan hmahruaitu nih a tum a ni, a ti a. Rs 19,700 crore hmangin kum 2030 chuan green hydrogen 500 MMT (million metric tonnes) tharchhuah hman tum a ni tiin a sawi.

Energy transition:
Budget chuan energy transition, net zero objectives leh energy security siam nan Union Ministry of Petroleum and Natural Gas kaltlangin atan capital investment Rs 35,000 crore a thehchhuah dawn a ni.
Battery storage: Sustainable development aawm theih nan Finance Minister chuan battery storage system tha zawk 4,000 MWh (megawatt hour) pe thei siam tur a ti bawk a. Hei bakah hian pumped storage project detailed framework pawh siam a ni ang, a ti bawk.

Renewable energy evacuation:
Re-evacuation facility hmangin power tharchhuah te chu semchhuah turin power grid ah dah luh tur a ni a. Sitharaman chuan Ladakh atanga 13 Gigawatt renewable energy interstate transmission system hmanga pek a nih theihna turin Rs 20,700 crore investment kalpui a ni ang a ti bawk.

Green Credit Programme
Ngaihdan awmsa leh thlir dan thlak a nih theih nan Minister chuan Environment Protection Act, 1986 hnuaiah Green Credit Programme tihchhuah a ni ang a ti a. He mi hmang hian company, mimal leh local body hrang hrang ten environment lam tana tha lam hawi zawngin chetlakna an nei thei ang a ti bawk.

Vehicle replacement
Finance Minister chuan vehicle hlui pollution pe chhuak tam te thlakna chu kalpui zel a nih thu a sawi a. Budget 2021-22 a Vehicle Scrapping Poliy chu kalpui zel niin central sorkar vehicle hlui te thlak nan sum dah a nih tawh thu a sawi a, State te pawhin an vehicle hlui te leh State ambulance hlui te an thlak ang a ti bawk.

Get real time updates directly on you device, subscribe now.

Leave A Reply

Your email address will not be published.

This website uses cookies to improve your experience. We'll assume you're ok with this, but you can opt-out if you wish. Accept Read More